Somriga Hässleholm.
Igår var jag ute och gick med Malin en sväng runt Almaån, det var hur trevligt som helst men mina fötter har fått lida rejält. Har just nu fyra blåsor och tre skavsår på fötterna..
På eftermiddagen kom Leffe och hämtade oss o så åkte vi ner på stan och fikade på Madrix.
Ska snart ner på stan igen för en fika i solen med Leffe och Malin. Det blir säkert jättetrevligt ! :)
Ambition är bara en myt.
Myterna kring Samhällsvetenskapliga programmet är många och osanningarna ännu fler. Bland annat påstås det att vi som går där skulle vara pluggisar och superambitiösa människor utan liv. Att våra liv bara består av omöjliga matteformler och onödigt vetande om EU. Och går man ekonomi, ja då är det förutbestämt sedan födseln att man en dag ska krönas till drottning över bokföringsland.
Men sanningen är väldigt långt ifrån alla dessa myter. Vi på Sam suger i skolan! Närvaron är näst intill noll, vi sitter som frågetecken på mattelektionerna och kan inte ett skit om EU. Och vad gäller den påstådda regimen i bokföringsland så är det en stor överdrift - vi kanske kan klassas som snickarens dräng, eller snickarens drängs hunds matrester. Ja, jag tror ni förstår vad jag menar. Men detta är den bittra sanningen och nu när vi närmar oss den stora dagen så slappnar vi av ännu mer och spenderar lektionerna på alla möjliga och omöjliga vis - om vi ens dyker upp överhuvudtaget!
Men det spelar egentligen ingen roll om vi är ambitiösa eller ej, myterna kommer bestå långt efter det vi gått vidare.
Du & Jag
Nu är det inte långt kvar tills vi ses älskling, jag saknar dig så mycket!
Denna eviga stress!
När jag ser mig omkring i min omgivning så ser jag bara stress överallt. Alla jag pratar med är stressade, alla jag möter på gatan är stressade, till och med fågeln som sitter på samma pinne i köket hela dagarna verkar stressad.
Men varför är alla människor så stressade idag? Jag tror att det beror på alla sjuka ideal och omänskliga prestationer som vi förväntas leva upp till. Vi ska vara så jäkla bra på precis allting och vi ska hinna med precis allt. Vi ska prestera bra på skola/jobb, vi ska hinna träna, städa, träffa våra vänner och allt annat som hör livet till och det gör att vi absolut inte har tid till att bara vara. Och sen när helgen äntligen kommer, när det är tänkt att vi ska vila upp oss, ja då är det dax för utgång! Och med handen på hjärtat - vem orkar det alla gånger? Stålmannen? Men när man inte orkar får man dessa blickar som säger "kom igen nu, du är väl ingen gammal tant heller? Vila, det kan du göra i graven". Men jag tror att det är där problemet ligger, att om vi inte stannar upp för att tänka till lite och försöker släppa alla dessa sjuka ideal så kommer vi ligga i graven långt innan det var tänkt!
Så därför tänker jag trotsa alla sjuka ideal och höga förväntningar och vara en gammal kärring i soffan på lördagkväll och titta på postkodmiljonären och all annan pensionärsunderhållning så att jag kan vara riktigt säker på att jag får njuta av det på riktigt en dag!
God natt!
Tapetångest, skånskt klimat och träningsvärk!
Jag har haft min nya blogg i mindre än en vecka och min kära vänner Anna-Sara och Isabelle gnäller redan över att jag inte skrivit så mkt. Och jag vill passa på att be så hemskt mycket om ursäkt till dessa bloggpoliser men jag har faktiskt ett liv utöver blogglivet ;)
Helgen har jag spenderat i underbara Skåne hos underbara Emil.
På torsdag kväll pratade jag med Emil och eftersom det just den dagen hade varit väldigt varmt där nere så sa han att jag inte alls behövde ngn vinterjacka med mig - den skulle ju bara ta onödig plats!
Så på fredag klockan 12 stod jag på stationen i ett soligt Hässleholm i min nya vårjacka - lyckligt ovetande om vad som komma skulle.
Fredagen spenderade vi med en sväng på stan för en fika med Leffe Bagaren. Japp, han kallas faktiskt så! Riktigt trevlig kille. Efter lite allmänt skitsnack med honom åkte vi så hem igen för att vid 7 tiden komma på att vi ju skulle titta på tapeter till vår lägenhet, eller snart är den vår lägenhet iallafall.
Och då kommer vi till det första ämnet i min rubrik tapetångest. Vi åkte alltså till Coop Bygg för att med hjälp att Emils pappa Ronald välja vilka tapeter vi ska ha. I bilen på vägen dit fick jag min första chock - vi ska inte alls tapetsera sovrummet på en gång utan "det får vi ta sen när vi flyttat in ordentligt". Men utan att låta mig nedstämmas allt för mkt av det kommer jag fylld av förväntan fram till tapetavdelningen och det första jag får se är världens vackraste tapet - naturligtvis en sån som passar bäst i ett sovrum och självklart är det guld, blommor och lite lite rosa på den. Jag blev förälskad direkt - Emil blev kritvit i ansiktet ;) Men snäll som han är så tar vi med oss en provbit hem, sedan valde och vrakade vi i det stora utbudet, den ena vackra tapeten efter den andra men ingen slår min favorit! Vi tog med oss ca 15 prover hem och till min stora förtjusning höll mamma Susanne med mig. Men vi är fortfarande inte riktigt överens men jag ska kämpa som tusan för att få min fina tapet i sovrummet - lagom tills vi flyttar in :)
På lördagen inträffade det skånska klimatet, det jag varit så lyckligt ovetande om dagen innan. Det var grått och lite blåsigt och naturligtvis hade Emil match just denna lördagen så han åkte ut till Ballingslöv. Och jag, den plikttrogne flickvännen tänkte trotsa väder och vind för att klä mig i vårjacka. Men som tur är så sa Susanne stopp och tog fram en av hennes jackor, ngt jag är väldigt tacksam för såhär i efterhand!
Väl på matchen träffade jag Marcos tjej Diana och vi satt tillsammans med spelarna på avbytarbänken och tjattrade i 90 minuter. Matchresultatet ska jag inte nämna mer än att det inte gick som väntat för Ballingslöv.
På kvällen var vi bjudna på inflyttningsfest hos Marco och Diana så vi klädde upp oss till tänderna och gick dit. Vi var tre tjejer och många fler killar och jag vet inte namnen på hälften av dom. Under kvällen sjöng vi bland annat Singstar - eller vi och vi. Jag som tyvärr är så pass tråkig att jag vägrar sjunga satt i soffan och hejade på. :) '
Och nu till sista delen i min rubrik . träningsvärken! Har precis varit och slavat i gymet på Hälsocenter, Sandbacka Park. Ett gym jag varmt rekommenderar med underbar personal och roliga pass.
Jag är inte den som brukar hänga i gymet tillsammans med anabolpumpande biffar utan jag går mest på pass, dels för att jag är för lat och odiciplinerad för att orka ta tag i mig själv på gymet och dels för att jag inte är just en anabolpumpande biff. Men så i förra veckan så gick jag ett varv i gymet efter att ha kört Combat och då fick jag se två maskiner som definitivt är svaret på mina drömmar! Insida lår och rumpmaskinerna. Jag trodde jag såg i syne, en uppenbarelse som var för bra för att vara sann. Men det var sant och sen dess har jag kört 3x15 repetitioner i dessa maskiner. Och nu sitter jag här och längtar till sommaren när jag kan glänsa med mina perfekta lår och stenhårda rumpa och det gör att all denna träningsvärk är värd varenda sekund av smärta! :D
Jag har en blogg!
Någon som kommer skratta när han får veta vad jag gjort är Emil, min älskade pojkvän.. Vi som tillsammans har stått emot "plågor" som efterfesten, bilddagboken och Facebook. Men nu kunde jag inte stå emot längre, nej för jag ville ha en blogg.
Så jag hoppas bara att jag kommer skriva tillräckligt ofta och vara underhållande nog för att detta ska fungera. Och så ska Emelie så snart som möjligt få hjälpa mig så det blir en riktigt fin blogg. Men det får bli en annan dag!